De senaste två nätterna har Astrid, trots att hon legat mellan Janne och mig i dubbelsängen, vaknat gråtandes vad som känns som var femte minut, vilket det givetvis inte är, men om jag säger en gång i kvarten så överdriver jag definitvt inte. Varken nappen, buff i rumpan eller ens mina tuttar har kunnat trösta henne. Då är man ledsen, I kid you not. I början av veckan var hon febrig och snorig så jag undrar lite om hon kanske har ont i öronen eller något. Eller. Så är det bara den beryktade 8-månaders fasen som som har gjort sitt inträde. När jag gräver lite i arkivet så var det typ nu som Signes sovproblem började. Oh sweet lord.
Därför kan inte vår årliga spa-helg komma lägligare än nu. Om jag ska gå runt på fyra timmars sömn några månader framöver så behöver jag lite rundsmörjning först. Morgondagens plan lyder som följer:
*trevlig brunch på stadens torg med bästa tjejerna
*bubbelbad med ett glas, eller två, mousserande i handen
*en timmes body scrub toppat med 20 minuters massage
*en drink någonstans följt av middag på spansk restaurnag och, om vi orkar
*villrådigt fråga oss själva var man faktiskt går ut någonstans nuförtiden... har tex BZ öppet fortfarande?
*slutligen hamna på något dansgolv någonstans.
Nej just det, jag dansar ju inte.
*Rättelse: Stå i baren och vakta de andras drinkar när de dansar.
Det är bra. Dricka drinkar är jag bra på.
"Du och jag Jonatan"... Vi får i alla fall en glimt av Nangijala på dagtid!
SvaraRaderaBebisen har åkt ut till eget rum och nu i kväll åkte nappen i hopp om att hon ska sluta vakna var 45 minut natten igenom...
Åh fy, då vet man vad som väntar. Vi behöver verkligen den här dagen.
SvaraRadera