Snäll?

"Mamma, om man petar på dom här rosa gör det inte ont!", utbrister Signe förvånat medan hon pillar på Brittas trampdynor.

"Nej det gör nog inte"

"Nej, för hon säger inte MMJJAAAUUU!"

"Du menar som den gången du bet henne i svansen?"

"Ja"

Jag har slutat hota med att Britta kan riva eller bita dem om de är dumma mot henne eller gör henne illa på något sätt, för det gör hon inte. På sin höjd går hon undan ett litet tag för att strax söka upp dem igen och be om mer. I förra veckan när hon blev biten av grannkatten i benet så att hon fick ett stort sår och inte kunde stödja på vänster bakben, lade hon sig mitt i våran säng bland alla ungarna för att slicka sina sår*.

Ovanligt snäll eller ovanligt korkad katt. You choose.

*Nu mår hon bra igen. Några dagar med en sådan där krage gjorde susen.

Inte lätt att springa ifrån Signe med den där på sig.

Foto

Nej, jag orkar inte skriva något kreativt idag, men en bild ska ju tydligen säga mer än 1000 ord.

Döttrarna mina.

Signe mer intresserad av TV:n än av något annat, Tora med ett stadigt tag i grenen på Astrid (hur når hon med handen dit, vad lustigt det ser ut?) som ser något förvånad ut. Och så en smått nervös mamma (ej i bild) som skyndar sig att knäppa kortet innan de tappar Astrid i golvet.

Latte-mamma

Vi har ju som bekant nyligen flyttat. Vi trivs bra på alla sätt och vis, det enda negativa är egentligen det här med timmarna som syskon får vara på förskola när en förälder är föräldraledig med yngre syskon. Kommunen som vi bor i nu ger bara 15 sådana timmar i veckan. Vi har löst det så att Tora och Signe är hemma med mig och Astrid två dagar i veckan och en av dagarna är en av dem hemma. Således blir det två dagar över som jag och Astrid kan spendera hur vi vill. Idag var en sådan dag.

Efter att ha lämnat Tora och Signe hos dagmamman, åkte Astrid och jag hem och vilade en stund. Sedan pallrade vi oss iväg till Farsta Centrum och avnjöt en lång lunch med Hanna och hennes lilla Bill. Därefter tog vi en lång skön promenand hem, väl hemma läste jag lite bloggar och lade mig att vilade för andra gången denna dag.

Kort sagt, en rikktigt soft Latte-mamma dag. Och hela dagen idag har jag tänkt att när jag var mammaledig med Tora så såg ALLA mina dagar ut så här. Och jag tyckte det var Så jobbigt ibland och att jag var så HIMLA trött.

Den här gången har jag i alla fall vett att njuta när tillfälle ges.

Hjälp

Grrr, nåt är irriterande fel med Blogger. Jag skriver ett inlägg, med nya stycken, snyggt och prydligt, men så trycker jag på förhandsgranskning och hela texten kommer i en lång jävla följd. Hjälp, vad gör jag för fel?

Nya rön

Signe har nog en mage gjord utav plåt. Jag vet inte hur många kilo snö hon har mumsat i sig i vinter, och innan dess kilovis med sand och grus. Jag svär att det knastrade när man bytte blöja på henne under den tiden det begav sig. Trots det har hon, peppar peppar, ännu inte blivit något vidare dålig av detta, men det är ju inte speciellt fräscht, det är det inte, så vi fortsätter säga att hon "inte får" och att hon "kan få ont i magen". Därav följande konversation i badkaret härom kvällen.

Tora: SIGNE! Du får INTE dricka badvattnet.
Signe: Får jag inte?
Tora: Nej, det finns BAKTERIER i vattnet. Du kan bli SJUK.
Signe: Ja. Och få nackspärr.

Nackspärr? Ehh, jaha.

Ja, vad vet jag.

Badflickor

Nu är jag på G

Jag har inget gymkort längre, men sedan ett par månader tillbaka väl ett gym i källaren med vikter, sandsäck, TV och allt. Nu är jag inte mycket för att gå ned dit och rycka lite planlöst i vikterna och slå lite på säcken på måfå, jag måste liksom ha en plan. Därför kände jag idag när det gått en månad sedan förlossningen, att det var dags att inviga en av de två tränings-DVD som jag köpte för ett tag sedan; "The Firm total body toner" som enligt utsago ska ge mig (tillbaka?) den där "välformade och starka kroppen jag letat efter".

Om man nu bara kan bortse från det där amerikanska konceptet där väldigt vältrimmade och ständigt leende Allie, Miranda, Kelly och Susan iklädda minimalt med kläder (eller som Signe frågade: "Mamma, varför visar dom navlarna") visar hur man genomför denna work out utan att bli det minsta svettig så var det faktiskt ett riktigt bra träningspass, och det var SÅ skönt att börja träna igen. Nästa gång prövar jag Boxercise. Fortsättning följer.



Alltså, kan ni tänka er något fånigare namn än "Get Rid of the Mummy Tummy"? Hur gärna jag än vill bli av med det där flebbet på magen så k u n d e jag bara inte köpa den skivan.

Andra invägningen

What can I say. Det har varit en shitty week. Med besök på både djur- och barnakuter och tröstbesök på Mc Donalds. Lite sömn och därav mycket småätande för att hålla blodsockret uppe. Och sedan ett trevligt födelsedagskalas i lördags. Jag är förvånad att jag gått ned något överhuvudtaget.

85,2 kg

Thanks a million

Tack så mycket Karin för det fina babygymmet som du fixat hit ända från Israel. Det är superfint och mjukt och skönt. Mvh Katten Britta

Aj aj

Om man har lite långtråkigt en dag, kan man tex låta en fyraårig storasyster peta in en liten spik i ett eluttag som sedan den treåriga lillasystern ska peta ut. Detta kan sluta med att båda systrarna får sig en liten stöt som gör att man måste tillbringa halva dagen på barnakuten med att ta EKG-tester och blodprover (vilka alla såg bra ut).

Man kan göra så, men det är inget jag rekommenderar. Vi prövade det idag.

Skaffa petskydd till alla eluttag och hyr en spännande film istället.

Ok.Vi säger så.

Flott

Signe står och tittar på Astrid och brister helt plötsligt ut i ett gapskratt.

"Vad skrattar du åt Signe?"
"Åt bebisen"
"Varför då?"
"Hon ser så rolig ut?"
"Hur då menar du?"
"Hon är alldeles svettig"

***

Och ett par dagar senare kommer Jannes kompis Mats på besök och får träffa Astrid för första gången.

"Åhh, vad söt. Är hon nybadad?"
"Ehh, nej"

Okej, okej. Hon är kanske lite flottig i håret, men det är inget som inte ett bad kan lösa.

Första invägningen

The moment you all have been waiting for... veckans vikt.

85,4 kg

Det går ju åt rätt håll i alla fall.

Baby training

Innan jag scannar Blocket efter babygym, denna under så kort tid mycket dyra men ack så användbara produkt, tänkte jag kolla om möjligtvis någon av mina vänner har ett att låna ut?

.

Obs, ungen på bilden är inte min men faktiskt lite lik Astrid.

Dagens gulligaste

Morfar passade Tora och Signe en stund i eftermiddags (tack så mycket för hjälpen morfar) när jag var tvungen att uträtta ett ärende. Astrid den stackarn var tvungen att hänga med mig, när man är tre veckor har man liksom inte så mycket att säga till om.
-
I alla fall. Tora och Signe har varit hemma hos morfar och ätit glass och kollat lite på film idag. När vi åkte hem i bilen sa Tora:
.
"Mamma, jag tyckte inte om glassen"
.
"Gjorde du inte?"
.
(Här inflikar dock Signe, kladdig av chokladglass runt hela munnen, "Men det gjorde jag!!")
.
"Nej, men jag åt lite i alla fall för att inte göra morfar ledsen"
.
Åhh, gullunge!

Smaskens enligt Signe

Minnet är bra men kort

I går eftermiddag när vi var ute på promenad säger Signe plötsligt, sådär helt appropå helt ingenting:

"Mamma, jag har slutat på välling."

"Har du slutat med välling? Men du drack ju det till frukost i morse?"

"Ja, men jag har slutat på välling nu."

"Jaha, men du tycker ju om välling?"

"Jag har slutat på välling har jag sagt."

"Okej, så om jag frågar dig imorgon bitti om du vill ha välling till frukost så kommer du säga nej?"

"JAG. HAR. SLUTAT. PÅ. VÄLLING!"

"Okej, okej. Du har slutat med välling"

I köket imorse:

"Signe, vill du ha välling till frukost?"

"Yes, gärna!"

Godkänd

Så var då den första riktiga vardagen som trebarnsmor avklarad, en sådan när man ska få iväg ungar och allt i tid till dagmamman. Och jag tycker nog att jag fick godkänt i alla fall. Endast drygt tio minuter försenad får väl betraktas som hyfsat lyckat. Det som spräckte min tidsplan var framför allt två incidenter.

Det första var att Signe kom på att hon var väldigt, väldigt bajsnödig samtidigt som Astrid kom på att hon var väldigt, väldigt hungrig. Jag tappade nog uppskattningsvis fem minuter på att vela över om jag skulle vänta ut Signe på toaletten (som är känd för att vara något av en långbajsare) eller om jag skulle sätta mig ned och amma först.

De resterande fem minutrarna försvann pga att jag missbedömt väderleken och behövde skrapa rutorna på bilen, vilket jag inte räknat med. Och i bilen fanns ingen isskrapa.

Så vad har jag dragit för lärdom av dagen. Jo, att det går utmärkt bra att skrapa bilrutor med valfritt kontokort.tr

Sötebrödsdagarna är över

Om man efter en förlossning bara undviker alla speglar och inte gör misstaget att försöka ta på sig sina pre-preggo-kläder, kan man faktiskt lura sig själv att man är rätt smal. Det här självbedrägeriet kan fortgå ända till dess man exempelvis får för sig att kolla på lite nya kläder och går in i en provhytt i, låt säga, Nacka Forum. Det är då man inser, there is no escape.

Nu är Astrid fyllda två veckor och Jannes pappadagar är över, dags för verkligheten att komma ikapp lite. Jag har gjort den här viktresan en gång förut, vilket var efter graviditeten med Signe. Då var jag innerligt trött på att väga 15 kg plus och gick med i viktväktarna eftersom de har ett viktminskningsprogram för dem som ammar. Det gick över förväntan bra. På tre månader hade jag gått ned 12 kg och jag kan bara hoppas att det går lika lätt denna gång. Jag är dock lite ödmjuk inför det faktum att amningshormoner kan vara lite luriga. När jag ammade Tora gick jag tex inte ner ett hekto trots ganska ihärdiga försök och mycket motion. Det var inte förrän jag slutade amma som jag började gå ner.

Så, vi får helt enkelt se hur det går. Om det går alltför trögt kanske jag ger upp ett tag men annars är första målet att gå ned till 75 kg från de 86,5 kg som jag vägde in mig på i går. Tanken är att jag ska redovisa vikt i vänsterspalten varje söndag, för det är ju liksom svårare att fuska då.

Någon som vill hänga på?

Tacksamt barn

Konversation i hallen efter hemkomst från dagmamman idag

Jag: Tora, vad tyckte du om dina nya överdragsbyxor?

Tora: De var jättebra. Jag uppskattar dom verkligen.

Jag: Du u p p s k a t t a r dom?

Tora: Ja.

Jag: Vad bra då.

Tora: Mamma, vad betyder uppskatta?

Jag: Ehhh, ja, att man tycker om något...

Tora: Ja. Jag uppskattar dom.

Färgchock

I januari, när det var som mörkast och kallast och jag var som tjockast, köpte jag mig en ny vårkappa för att pigga upp tillvaron. En riktigt rosa färgbomb. En desperat handling i längtan efter vår och smala magar. ´

Igår i vårsolen invigdes den. Och det var då det upptäcktes. Jag måste köpa ny skötväska samt ny vagn. Eventuellt också byta barn med någon eftersom mitt barn klär så bra i rött.

Visserligen har jag på äldre dagar fått lära mig att rött tillsammans med rosa v i s s t kan funka men den här kombinationen är kanske lite väl magststark.

Fotbollskille

Vad gäller Astrid så kallar Janne henne inte längre för Mao utan för Fredrik Ljungberg. Detta på grund av den trendriktiga frisyren. Fosterfett fungerar lite grann som hårvax har jag märkt. Man kan skapa de mest avancerade håruppsättningar med det men det är omöjligt att tvätta ur. I alla fall med milt baby-schampoo. Man skulle behöva Ajax Ultra eller något.

I övrigt funderar jag över hur vi kunde föräras ett så mörkt barn. Varenda gång jag försöker förklara för folk "att min mormor var ganska mörk", tänker jag på den där sketchen i Yrrol där det vita paret har fått ett svart barn, och där mamman varit på resa i Afrika det senaste året....

"Men din pappa är ju lite mörk under ögonen, det är kanske därifrån"....

Trendriktig tuppkam

Fotbollskille

Jag vet mycket väl att detta inte är Fredrik Ljungberg utan David Beckham men försök hitta en bild på Fredrik Ljungberg där han inte posar i sina CK-kalsonger med rakad skalle.

En vecka

Idag har jag och Astrid varit hemma i en hel vecka. Det känns både som om hon precis har kommit samtidigt som hon alltid varit här hos oss. Janne är hemma den här veckan också men sedan är de 10 pappadagarna slut. Det är alltså då som jag helt själv ska komma iväg på morgonen med tre ungar, som har frukost i magen, borstade tänder och alla vinterkläder på. Helst i tid också.

Hujedamej.

Jag måste skynda fortsätta mig njuta av den semester som förtillfället råder.

Proudly presenting..

...Astrid. Eller Mao Tse Tung som Janne kallar henne. Igår kväll när vi badade och tvättade håret på henne för att få bort fosterfettet från den tjocka kalufsen, ändrade han sig och dock och har nu börjat kalla henne för Kim Jong Il istället. Han som tydligen kammar frisyren uppåt för att se lite längre ut.

Mao

Astrid

Kim

Vattenkammad Astrid