fredag 21 oktober 2011

No more viktras

Jag tänkte att jag för sista gången skulle presentera dagens vikt, som också är hela förra veckans vikt: 73,6 kg, alltså dryga halvkilot från matchvikten. Men vet ni, jag tror att jag nöjer mig så här nu. Jag kommer dock fortsätta på den här banan, strikt GI-diet i veckorna med lite små utsvävningar på helgerna, för det verkar ju funka. Satsar alltså på att försöka hålla den här vikten och går jag ner lite till på köpet så är det ju bara bra.

Men vikt är ju inte samma sak som form. Jag kan helt enkelt inte förlika mig med den här volangmagen jag har fått, även om jag har fått tre underbara barn tack vare den. Enligt Olga Rönnberg har jag drabbats av den typiska mammakroppen - platt arsle och degig mage - och den enda utvägen stavas tydligen träning, träning, träning. Tyvärr i form av den förhatliga plankan.

Åhh fi fan för plankan alltså. Men okej då. Två gånger om dagen, 2 x 1 minut, från och med nu (fast inte idag för jag har ont i halsen *hrmm*), så får vi se runt jul vad det blir för resultat av det. Ok?

Va? Före-bilder säger ni?

Glöm det.

8 kommentarer:

  1. Aha, det är alltså inte bara min rumpa som försvunnit! Det ska vara så tydligen ;)

    SvaraRadera
  2. Plankan är pest. Jag borde också. Fast nu köras det lchf, och sen, efter typ 20 kilon, ska jag dra igång med den där träningen och komma iväg. JAg kan inte träna hemma. Vet inte varför, men det blir liksom inte av om jag inte åker iväg. /Helena med Hugo

    SvaraRadera
  3. STORT GRATTIS till din nyvunna vikt. Och faktiskt är det så att det tar ett tag för skinnet att följa med vikten. Det kan alltså bli bättre utan plankan, men träna på för säkerhetsskull! Och du- två minuter /dygn är ju inte så mycket! Kram Linda i ludvika

    SvaraRadera
  4. Fasen vad bra jobbat!
    Själv läste jag "ba-nan" i din text, och började dregla efter att ha undvikit denna fantastiska frukt det senaste halvåret...

    Magen kan jag faktiskt förlika med mig, den är liksom ursäktad efter att ha sett ut som en badboll. Men rumpan (inte för att det var några glasskuleskinkor innan men ändå...) kan jag bara inte ha så här. Något rumpknep som tar 2 minuter per dag tages tacksamt emot.

    SvaraRadera
  5. Hon som gick: Mja.. roligare har man ju haft alltså.

    Västmanländskan: Ja tydligen. Vem fan bestämde det?

    Helena med Hugo: Lycka till med viktras och träning. Man blir så glad när det funkar.

    Linda i Ludvika: Tack! Och tyvärr är det inte bara skinn på den här magen. Skumt hur man kan gå ner 13 kg och typ inget av de kilona är tagna från magen. Den är typ lika stor som i våras.

    Jenny: Åhh, banan. Jag har läst att omogna bananer inte är lika "dåliga", men vem vill äta gröna bananer liksom. Vad gäller rumpan, kan du inte fråga PT:n? Jag tror på benböj med vikter, det kör i alla fall jag, men rumpan är ju fortfarande platt alltså.

    SvaraRadera
  6. Grattis till viktraset! :) Har ni hittat några familjefavoriter bland de GI-anpassade rätterna? Förutom chiuauan (stavning?) då. ;)

    SvaraRadera
  7. Erika: Familjefavoriter är synd att påstå att vi har då barnen fortfarande äter pasta, ris och potatis så de har inet ändrat sin diet nämnvärt faktiskt. Signe gillar förvisso quinoa, blomkål och broccoli men Tora är svårare. De vuxna i familjen har förutom quinoa börjat uppskatta bönsallader av olika slag, hummus och blomkålsmos!

    SvaraRadera