Midsommar

Oups, redan måndag kväll, och jag som tänkt att jag skulle blogga om midsommarafton ända sedan i lördags. Ni småbarnsmammor som bloggar, hur fan hinner ni? Nåja, bättre sent än aldrig.

Midsommar firades ute hos bästa kusin Lena, Staffan, Ellen och Didrik ute på deras fantatiska landställe på Värmdö. Det var lagom med sol, lagom med regn, lagom med sprit och så en underbar silltårta på det. Och lagom mycket folk var där också eftersom det "bara" var vi där och vi festade sådär lagom mycket som bara småbarnsföräldrar som vet att de ska upp klockan 06.oo och göra välling gör. Men grannarna till vänster festade desto mer samt gänget i partytältet tvärs över viken.

Kvällen största behållning var utan tvekan när det vid 22-tiden brakade i buskarna och en något överförfriskad yngling från grannfesten dök upp på verandan
.
"Har ni några åror?" frågade han och vinglade samtidigt till lite grann.

"Ehh, åror?", svarade vi nyktert.

"Ja, jag behöver ett par åror. Nej för fan, en åra räcker. Jag ska ro dit bort hade jag tänkt", sa ynglingen och pekade med ett dimmigt finger mot festen tvärs över viken."Jag är så jävla less på kärringarna på min fest. Jag måste hitta lite singeltjejer".

"Ledsen alltså men vi har nog inga åror", meddelade vi.

"Okej, tack ändå" sa ynglingen besviket och lommade tillbaka genom buskarna till de fula kärringarna på grannfesten.

Kanske blev de något snyggare efter ytterligare ett par groggar för han kom inte tillbaka.




En annan sak som var lite underhållande var vid läggdags när Staffan både en och två gånger undrade om vi verkligen fick plats att sova i vardagsrummet allihop. Jadå, försäkrade vi. En dubbel-bäddsoffa OCH en tältsäng till oss fem. Herregud, vi brukar allt som oftast vara fem personer, plus en katt, i dubbelsängen hemma. Det här var ju mer än rymligt. Fast när det på morgonen dök upp två små barn till, ja, då blev det kanske lite i trängsta (trångaste?) laget.