Idag hade jag min femte ridlektion, därför kändes det extra skönt att imorse äntligen väga in mig på 75,0 kg. Skönt att slippa ljuga liksom. Det känns som att hästen (hon heter Angel by the way, hästen jag rider) varje torsdag har tittat lite förebrående på mig varje gång jag suttit upp i sadeln med ett: "Hallå, du sa faktiskt att du vägde 75 kg. Ljög du eller?! Gud vad lågt".
Fram tills idag då!
Nu har jag faktiskt bara två kilo kvar till vikten jag hade när jag blev gravid med Tora. Dock kan man lugnt konstatera att kroppen är långt ifrån densamma. Man skulle kunna säga att de där två sista kilona mer än gärna får plockas direkt från magen. Inom ridningen pratar man om att man som ryttare ska få hästen att gå dit man vill bara genom att man förflyttar sin tyngdpunkt ytterst lite. "Tänk att du bara flyttar över magmusklerna åt det håll du vill hästen ska gå", sa min ridlärare till mig häromsistens.
Mohahahaha! Magmuskler! Det har jag inte haft några på snart sex år. Och om jag skulle få för mig att flytta över hela fläskpaketet som jag har runt midjan, skulle hästen för fan välta.
Men härligt! Snyggt jobbat! :-)
SvaraRaderaHihi, superbra jobbat! Känner igen det där. Hade visserligen inte känt att jag hade magmuskler innan jag blev gravid, däremot efter kunde jag tydligt känna att de flyttat isär...
SvaraRaderaen annan: Tack!
SvaraRaderajenny: Jag har hört om det där med delade magmuskler. Hur vet man om man har det egentligen?
Man kan känna det på magen tydligen... min akupuntör gjorde det åt mig. Jag fattade ingenting och bara hummade och nickade...
SvaraRaderaMinna: Hade du det då?
SvaraRadera