Idag har Tingeling varit här och hämtat mina gamla mammakläder och Astrid och jag har fortsatt utrensningen av urvuxna plagg. Eller rättare sagt, jag har härjat vilt bland barnens kläder medan Astrid har hållt mig sällskap genom att ligga och chilla på diverse golv och sängar i det sovrum där utrensningen för närvarande har ägt rum.
Nu tycker jag inte att Astrids insats på något sätt ska föringas. Det är faktiskt väldigt jobbigt att ligga på golvet, tugga på någon leksak (läs: försöka svälja) och samtidigt försöka följa mamma med blicken vart hon än går. Det är nämligen så att om en mamma försvinner ur synfältet någon sekund för länge så betyder det att hon kanske a l d r i g kommer tillbaka, och då måste man ju storgråta lite så att mamman förstår att hon ska komma tillbaka illa kvickt.
Man kan sammanfatta det som så att en garderobsrensning tar avsevärt längre tid om ens barn börjar störtböla varje gång man försvinner bakom garderobsdörren som om man upptäckt ett nytt Narnia eller något, men att vi till slut har lyckats rensa ut hela två kassar med barnkläder samt kastat lika många.
Måste erkänna att det är lite vemodigt att göra sig av med de där bodysarna i storlek 56. Mammabyxor i storlek XL däremot. En helt annan femma.
tack snälla! de där gravidbrallorna i XL kommer jag att äta mig i innan september är slut :)
SvaraRaderaBlev också märkligt vemodig av att rensa bort de minsta storlekarna, trots att det inte ska bli några fler bebisar här.
SvaraRaderaTingeling: Bara bra att de kommer till användning. Tack för vinet och lycka till med bebben!
SvaraRaderaVästmanländskan: Ja.. nu får man ju typ längta efter barnbarn..